elliegyll

Vår bil har inte fått nog...nu vill den att vi ska lämna in den på service med. Ser inte fram emot den kommande månaden. Den lär bli äckligt dyr och fattig.

Jag har nu börjat nöja mig med tanken på att detta är vårat hem och det är här vi bor och kommer att bo. Lowe har det så bra och har fått så många kamrater. Allt det där andra som blir jobbigt när jag väl börjar att arbeta igen, det får helt enkelt lösa sig på ett eller annat sätt. Jag vet att den dagen vi har råd att fixa till huset, den dagen kommer det bli så jäkla fint. Har stora och små planer på hur vi skulle kunna göra. Så om 2-5 år kommer vi att kunna börja förhoppningvis. Åh vad jag längtar!!!!

Känner att den poitiva andan åter igen börjar infinna sig och det känns så skönt. Antar att det behövs för att orka ta sig igenom allt.

Ha en toppendag alla där ute!

Glömde ju att säga att Saga började att säga mamma och pappa igår. Nu gör hon det hela tiden....mest ordbabbel, men sååå mysigt. =) Idag har hon lärt sig att "smacka" med munnen som att hon pussas och nyss klappade hon händerna. Det har verkligen lossnat nu efter allt tragg med "klappa klappa kaka" som vi sysslat med de senaste 2 veckorna. Det värmer verkligen att se allt nytt hon har för sig och ger mig en liten ljusning. Lowe är nyss hemkommen från sin kompis där de hade myst med pizza och nu har vi lite kvällsmys med chips och cola. Så skönt att han är hemma igen. Har inte sett honom på hela kvällen.

Nu ska jag se om det finns ngt bra på tv.

Nästan varje morgon stormar det här hemma mellan mig och Lowe. Jag blir arg för att han inte gör som jag säger och han blir arg för att jag tjatar och förbjuder honom att göra saker. Det är en evig kamp här hemma just nu vilket får en att bli extra trött om dagarna.

Imorse bröt Lowe ihop för att Saga fyller år först i familjen. Det var taskigt av mig att göra så att Saga föddes den första dagen på året. Han ville ju fylla år först som han gjorde innan. Så nu börjar syskonsvartsjukan dyka upp lite. Det kvittade hur pass bra jag försökte föklara att bebisar föds när de är redo, att det inte är ngt man själv kan bestämma över. Tårarna sprutade verkligen.

Nu känner jag att det är ännu viktigare att försöka hålla mig sams med Lowe. Älskar ju mina barn lika mkt. Men ibland är det svårt att ha tålamod när ens barn försöker prata till en som att han är vuxen och jag är barn. Det fungerar ju inte riktigt. Men är det inte lilla tonåren nu när de är runt 6 år?.

Nu ska jag och Saga bege oss in till stan för att lämna en lånefilm som jag lyckats glömma när jag lämnade de andra filmerna i fredags. :S Sedan blir det en liten runda inom Maxi. Det börjar verkligen bli tomt här hemma.

Passa på att mysa i det härliga höstrusket!